LilySofia

Förra veckan fick vi en del gjort. Spenderade en hel dag på Ikea med svärföräldrarna där vi fick handlat det mesta vi behöver till lillflickan. Hon fick både säng med alla tillbehör som madrass, bäddmadrass, kudde, täcke och lakan, skötbord, gosedjur, badbalja och baby moniter. Christian var flitig nog att skruva ihop allting samma kväll och allt står på sin plats i väntan på att bli använt. Jag ska fixa några söta korgar att ha småsaker i under skötbordet för att få det lite organiserat men har inte hittat några som passar än.

Har även hunnit besöka Ullared en gång till. Denna gången åkte jag med Jenny och jag fick med mig ett antal påsar hem. Än en gång va mesta dels till lillflickan men det va definitivt saker som behövdes. Det blev filtar, nappar, flaskor, flaskborste, våtservetter, tops, amningskupor och en massa annat. Såklart köpte jag lite till hemmet och ett par saker till Christian.
Till vår förvåning va där nästan inget folk i varuhuset vilket var otroligt skönt. Ingen trängsel och inga köer till kassorna.

Nu är det bara att tvätta allt nytt och hitta någonstans att förvara det. Vill ju gärna vara helt klara innan hon kommer till världen.
41 dagar kvar

Läkarbesöket i fredags slutade med att jag blev sjukskriven. Läkaren var snäll nog att sjukskriva mig från och med söndag då jag förklarade att jag hade en jobbtid lördag morgon som jag inte ville missa.
Så från och med nu och ett antal månader, 13 för att vara exakt, kommer jag att gå hemma. Skönt på många sätt men samtidigt är jag lite orolig att jag kommer bli rastlös och uttråkad nu dom närmsta veckorna. Meningen är att jag ska vila för att undvika förtidig förlossning men jag känner mig själv, och två timmar på soffan sen kliar det i mina fingrar. Måste hela tiden tänka på att det är för lillflickans skull och då är det helt klart värt att känna sig rastlös.

Igår var jag på ultraljud och lillflickan väger nu 2100g och allt såg utmärkt ut. Hon beräknas väga 3500g när hon kommer till världen och visade sig vara en riktig akrobat. Hennes ena fot vilade mot pannan och hon vände och vred på sig oerhört mycket vilket resulterade i att vi tyvärr inte fick någon bra bild på henne. Gör egentligen inte så mycket för om 47 dagar är hon beräknad att komma till världen och då får vi titta på henne varje dag, varje minut, varje sekund... Åhh vad jag längtar!

Jag har frågat Christian ett par gånger om vi inte kan göra ett hål i vår madrass så jag kan sova på mage igen, han är inte lika road av den idéen som jag är. Igår lyckades jag för första gången på X antal månader att hitta en ställning där det gick att ligga på mage utan att göra några hål i madrassen. Låg tvärs över Christian, bröstkorg mot bröstkorg och mitt huvud vilandes mot hans axel. Blev ingen belastning på magen och det tog inte många minuter innan mina ögon stängdes och jag befann mig i en annan värld. Inte nog med att det va oerhört skönt att ligga på mage så låg jag helt perfekt för världens bästa ryggmassage.

Igår blev det tåget in till Malmö för en frukost dejt med Jenny på Starbucks. Första gången för mig och jag är djupt imponerad över hur gott det var, smakade precis som jag kommer ihåg.
Efter frukosten blev det ett läkarbesök för mig och nya naglar för Jenny innan vi mötte två av mina gamla vänner för lite lunch. Möttes världens minsta toalett, där fick man verkligen backa in och gå ut. Vet ärligt inte om jag hade fått plats om magen varit lite större.
Solen sken och det var alldeles för mycket folk i stan för både min och Jennys smak så vi begav oss hem till henne där vi satt på en brunn i hennes hage och bara njöt av solen och tystnaden.

Min kropp har dom senaste dagarna tappat all kraft. Jag sover genom nätterna men lyckas ändå somna ett par timmar på dagen. Igår somnade jag på soffan vid lunchtid och vaknade som tur var när Christian ringde vid 14. Blev en snabbdusch och sen halvsprang jag till tåget för att komma i tid till jobb. Hade som tur var bara ett tre timmars pass men det kändes som en hel evighet. När huvudet hittat kudden igårkväll kändes det som jag skulle somna på studs, istället öppnade sig tårkanalerna och utan att kunna kontrollera det bara forsade tårarna ner längst mina kinder. Stackars Christian vaknade självklart och låg vaken med mig till klockan va nästa 02:00 innan vi båda somnade av total utmattning. Han frågar mig konstant varför jag är ledsen och blir irriterad/orolig när jag inte kommer med ett svar, men jag vet inte vad jag ska svara när jag inte ens själv kan förstå varför.
Även om jag på många sätt tycker det är helt underbart att vänta barn så längtar jag tills jag blir mig själv igen nästan lika mycket som jag längtar efter vår dotter.
8 veckor kvar och magen växer så det knakar.

Christian är tillbaka på jobb vilken känns lite tråkigt, nu är det så tyst och ensamt här hemma igen. Innan hans semester va slut hade vi en väldigt händelserik och trevlig helg.
Fick besök av mina föräldrar samt deras gäster från Canada i fredags. Kaffe, kaka, rundvandring på Jakriborg samt hockey VM och kvällen led mot natt innan våra gäster begav sig hemåt.
Lördag var det dags för gäster igen, denna gången från mina underbara vänner från min (korta men roliga) tid på Malmö högskola. Lika trevligt som alltid och än en gång blev kvällen snabbt natt och mina vänner begav sig ut i Malmös nattliv. Själv stannade jag hemma då jag inte känner att jag varken har ork eller lust att dansa runt på nåt utställde med min fotbolls mage.

Igår kom dagen som jag sett fram emot väldigt länge. Skulle gissa på att jag längtat efter denna dag i stort sett sedan mitten av 90 talet. Back Street Boys spelade i Malmö tillsammans med NKOTB och självklart va vi där redo att sjunga med till vartenda låt. Min systers kära vän hade fixat loge vilket gjorde kvällen ännu lyxigare samt bekväm. Bekvämlighet är något som står högt upp på min krav lista just nu och därför uppskattades detta väldigt mycket. Man slipper köa för att komma in, komma ut, handla i baren, gå på toa samt man slipper allmän trängsel och kroppskontakt med okända människor.
Konserten va bättre än jag hade förväntat mig och håret reste sig på både mina och min systers armar när dom började spela. Minnena från alla disco på låg och mellanstadiet, våra rum som var tapetserade med planscher på pojkbandet och alla cd skivor som man spelade på högsta volym samtidigt som man sjöng framför en spegel med hårborsten som mikrofon. Herregud vilka minnen som kommer tillbaka till en nu.

Idag ömmar mina fötter av att ha stått upp under hela konserten och min hals känns lite hes efter att ha sjungit med till i stort sett alla låtar som spelades. Men det va helt klart värt det.

Dom senaste tre dagarna har jag hunnit med en hel del. Krockat med en kundvagn på Willys (vilket fick mig super nervös men lillflickan mår bra), fikat med Malin i solen, varit på tre läkarbesök, haft två sömnlösa nätter, bakat scones till Christian på hans första semesterdag samt sovit middag (vilket jag ska börja göra oftare).

Hela min kropp värker idag, svettas ena sekunden och fryser nästa, både mina armar och ben känns totalt lealösa. Håller antingen på att bli sjuk eller så är det kroppen som skriker efter mer sömn. Jag har redan bäddat ner mig med min favorit kudde och väntar nu på att Christian ska komma hem så jag kan somna i hans famn.

Imorgon hoppas jag på att må prima så min lunchdejt med Maria inte behöver ställas in.

Fredag efter jobb blev det ganska hastigt bestämt att vi skulle grilla hemma hos oss med fyra vänner. Med en massa hamburgare på grillen blev alla mätta och belåtna. Vi åt inne men resten av kvällen satt vi ute med värmeljus under vårt parasoll. Självklart var jag nykter men ett flak öl gick det åt och under kvällen gjordes det även planer att åka till Ullared morgonen efter.
Jag ska ärligt säga att jag trodde det var alkoholen som pratade men vi väcktes 08:00 igår morse, satte oss i bilen och begav oss mot Ullared!

Oerhört mycket folk men vi lyckades fylla en hel kundvagn med saker som man behöver. Fryspåsar, hårinpackning och andra hår grejor, lite kläder, ljusstakar, kuddar och en del saker till lillflickan. Fick även med oss en amningskudde hem vilket jag verkligen längtat efter. Jag sov med den igår för att få stöd både för magen och benen och herregud vilken skillnad. Hade riktigt ont igår kväll och lyckades skrämma stackars Christian genom att skrika rakt ut vid nåt tillfälle. Han föreslog att vi skulle åka in men jag hade varken lust eller ork att sitta på KK halva natten. När jag väl somnade sov jag hela natten utan problem och jag kallar nu amningskudden min nya bästa vän.

Igår innan vi skulle sova låg Christian och snällt masserade min onda rygg. Samtidigt som han sa till mig att jag måste börja ta det lugnt på grund av mina sammandragningar. Han fortsatte med att det enda jag får göra va att gå från sängen till soffan så jag verkligen vilar. Mina ögon sa honom nog att det skulle få mig rastlös så han slängde även in att fika gick hur bra som helst då det inte är så ansträngande. Hans plan är att från och med nu ska han sköta städning, tvätt och matlagning.
Imorse hann jag knappt öppna ögonen innan han frågade hur jag mådde. Strax därefter kom han med en skvallertidning till mig som jag sen låg och läste i nästan en timme. Underbara Christian!

Det skulle bli upp mot 18 grader idag och strålande sol så jag kunde inte bara sitta hemma. Eftersom fika gick bra körde jag till Jenny där jag åt lunch i solen och bara tog det lugnt.
Väl hemma igen blev det soffan tills Christian kom hem från jobb och han satte igång med att grilla nästan direkt. Åt för första gången i år utomhus under vårt enorma parasoll. Där satt vi sedan i över en timme och bara njöt samtidigt som Carola spelades från grannens lägenhet.

Nu är det bara att hålla tummarna att jag slipper värkar och kanske till och med kan sova hela natten.
Tänk så underbart det hade varit.