LilySofia

Helgen har varit fullspäckad och det märks i både min hals och mina ben. Fredagskväll när Christian kom hem från jobb blev det kubb samt brännboll med grannskapet och jag sprang mer än jag gjort sedan mellanstadiet. Det känns nu i efterhand och jag kommer definitivt att stretcha både innan och efter nästa gång vi ska spela. Att man kan vara så otränad att två omgångar brännboll känns tre dagar efter är pinsamt. Som tur är var jag inte den enda som känner av det vilket gör det mer okej.

Lördag fick Christian sovmorgon då jag, Lily och min fina granne åkte på loppis redan klockan 09. Där fyndade vi lite smått och gott innan vi åkte hem.
Kvällens planer innehöll tre rätters middag på lillatorg, jag Christian och två vänner, och därifrån gick vi vidare till höjdpunkten, Gyllene Tider. Förbandet var inget att hurra för och efter två timmars väntan drog konserten igång. Vi lämnade våra sittplatser efter ett par låtar för att kunna dansa och dricka gott framför scenen. Vi var alla nöja med konserten och eftersom Lily sov gott hos sin farmor och farfar bestämde vi oss för att åka hem och få en ordentlig natts sömn istället för efterfest på Lilla Torg. Ja vi är gamla och tråkiga.
Igår blev det finfrukost hos svärföräldrarna och sedan ännu en dag på loppis med Tant Jenny. Är så otroligt tacksam att Lily älskar att sitta i sin vagn.
Christian var flitig han med, han byggde staket på vår framsida vilket blev riktigt bra och vi avslutade kvällen med pizza och trevligt sällskap.

Det är inte ofta vi är lediga samma helg så man får passa på att göra så mycket som möjligt när det väl händer. Men om 5 dagar går min kära sambo på semester, som vi längtar!

1a Juli och ett helt år har gått sedan Lily kom till världen. Vart har tiden tagit vägen?
Hon är ingen bebis längre, hon både kryper ställer sig upp mot allt hon kan och går så länge hon håller i sig. Hon pratar konstant, vilket hon ärvt efter sin kära mamma, har ett jäkla humör, efter både sin mor och far, och är allmänt underbar!
Min lilla tös är inte så liten längre.

Vi firade hennes dag med att sjunga, öppna presenter, busade med hennes kompis från mammagruppen, åt glass, öppnade mer presenter och självklart delades massvis med pussar och kramar ut.

Det känns konstigt att hon är ett, att behöva säga ett när folk frågar istället för x antal månader, det känns stort. Jag tänker inte bli en mamma som räknar hennes ålder i månader, det tycker jag man slutar med på ett års dagen. Som min fina vän Ekman sa idag: Man säger väl inte "min dotter är 26månader" jag menar vem har en miniräknare i fickan till att räkna ut hur gammalt det är.
Jag kan inte mer än att hålla med henne. Så från och med nu räknar vi i år. Lily är Ett.